Cercidiphyllum japonicum fk Göteborg E
- katsura fk Göteborg

Växtbeskrivning av Rune Bengtsson, SLU Alnarp
Publicerad i serien Stad&Land, nr 108/1992. Nya träd och buskar. Movium/SLU.
Kan rekvireras från Movium tel. 040-41 50 00.

Härdig och växtlig typ av katsura

Ursprung/härkomst
Katsuran växer vild i Japan. Den företräds i Kina av varieteten sinense. E-typen av katsuran förökas från frö som produceras på bestånd i Göteborgs botaniska trädgårds arboretum. Plantor i detta bestånd har dragits upp ur frö som insamlats på den japanska nordön Hokkaido i sub-prefekturen Kamikawa. Detta bestånd planterades 1956 och det största trädet var 1983 13 meter högt och hade ett stamomfång på 77 cm (Aldén 1983).

Beskrivning
Katsuran kan i naturen nå över 30 meter i höjd. Den är då ett företrädesvis enstammigt träd. Vanligen förekommer den som ett flerstammigt träd eller buskträd. I Sverige finns flera träd registrerade som nått 20 meter i höjd eller mer (Gustavsson 1990).
Till dess hortikulturella meriter räknas de runda bladen som på hösten får fina höstfärger och spännande doft, det intressanta växtsättet och den hos äldre hanindivid iögonfallande blomningen.
Den här beskrivna E-typen, som representeras av en frökälla, har ingått i odlingsförsök på Alnarp, Ultuna och Röbäcksdalen. Hittills registrerade över-vintringsegenskaper motsvarar härdighet i zonerna 1-4 och på gynnsamma ståndorter i zon 5.

Ståndort
I naturen förekommer arten insprängd bland andra skogsträd och tycks vara vanligast nära floder och mindre vattendrag eller på platser som av annan anledning är fuktiga (Nitzelius 1991). På grund av att Japan har ett monsunklimat faller en stor del av årsnederbörden under vegetationsperioden i motsats till för-hållandena i största delen av Sverige.
Sin bästa utveckling i Sverige får katsuran på mullrik och/eller lerhaltig jord med god vattentillgång. Vattenstress under som-maren innebär att trädet inte får höstfärger i normal omfattning. En intressant observation har gjorts av Gustavsson (Gustavsson 1990). Han har i en studie visat att katsuran tycks vara pH-neutral, dvs kan trivas även på jordar med ganska högt pH-värde.

Sortiment
Hittills odlade typer av arten har visat varierande härdighet. E-typen bör ersätta alla andra typer på grund av sin dokumenterade härdighet.

Förökning
Katsuran förökas främst genom frösådd. Den svenska frökällan ger stora mängder frö nästan varje år. Fröet kan behålla sin grobarhet under flera år. De unga fröplantorna är mycket känsliga för vatten-stress.
Katsuran kan även förökas med örtartade sticklingar och genom ympning, något som saknar praktisk betydelse för närvarande.

Anmärkning
Katsuran bör alltid planteras med jordklump eller krukklump. Om så sker är den ganska lättetablerad. Vårplantering bör föredragas.

Litteratur
Aldén, B. 1983. Guide över arboretet i Göteborgs botaniska trädgård, del 1 Asien. Stencil, 43 sidor.
Gustavsson, B., 1990. Tio utländska lövträdarters ståndortskrav samt exempel på deras utveckling i Skåne. Examens-arbete vid inst. f. trädgårdsvetenskap, SLU Alnarp.
Nitzelius, T., 1991. Personlig kommunikation.



Startsida Aktuellt ! Söksida Kontakta oss Kort om E-plantor Frågor och Svar E-plantsystemet Nya E-plantor Sortimentlista E-märkta fruktträd E-märkta bärväxter Länkar Broschyrer om E-plantor Några kategorier av E-plantor Allergi-information GRÖNA SEKTORN	Cercidiphyllum japonicum fk Göteborg E Cercidiphyllum japonicum fk Göteborg E - katsura fk Göteborg Växtbeskrivning av Rune Bengtsson, SLU Alnarp Publicerad i serien Stad&Land, nr 108/1992. Nya träd och buskar. Movium/SLU. Kan rekvireras från Movium tel. 040-41 50 00. Härdig och växtlig typ av katsura Ursprung/härkomst Katsuran växer vild i Japan. Den företräds i Kina av varieteten sinense. E-typen av katsuran förökas från frö som produceras på bestånd i Göteborgs botaniska trädgårds arboretum. Plantor i detta bestånd har dragits upp ur frö som insamlats på den japanska nordön Hokkaido i sub-prefekturen Kamikawa. Detta bestånd planterades 1956 och det största trädet var 1983 13 meter högt och hade ett stamomfång på 77 cm (Aldén 1983). Beskrivning Katsuran kan i naturen nå över 30 meter i höjd. Den är då ett företrädesvis enstammigt träd. Vanligen förekommer den som ett flerstammigt träd eller buskträd. I Sverige finns flera träd registrerade som nått 20 meter i höjd eller mer (Gustavsson 1990). Till dess hortikulturella meriter räknas de runda bladen som på hösten får fina höstfärger och spännande doft, det intressanta växtsättet och den hos äldre hanindivid iögonfallande blomningen. Den här beskrivna E-typen, som representeras av en frökälla, har ingått i odlingsförsök på Alnarp, Ultuna och Röbäcksdalen. Hittills registrerade över-vintringsegenskaper motsvarar härdighet i zonerna 1-4 och på gynnsamma ståndorter i zon 5. Ståndort I naturen förekommer arten insprängd bland andra skogsträd och tycks vara vanligast nära floder och mindre vattendrag eller på platser som av annan anledning är fuktiga (Nitzelius 1991). På grund av att Japan har ett monsunklimat faller en stor del av årsnederbörden under vegetationsperioden i motsats till för-hållandena i största delen av Sverige. Sin bästa utveckling i Sverige får katsuran på mullrik och/eller lerhaltig jord med god vattentillgång. Vattenstress under som-maren innebär att trädet inte får höstfärger i normal omfattning. En intressant observation har gjorts av Gustavsson (Gustavsson 1990). Han har i en studie visat att katsuran tycks vara pH-neutral, dvs kan trivas även på jordar med ganska högt pH-värde. Sortiment Hittills odlade typer av arten har visat varierande härdighet. E-typen bör ersätta alla andra typer på grund av sin dokumenterade härdighet. Förökning Katsuran förökas främst genom frösådd. Den svenska frökällan ger stora mängder frö nästan varje år. Fröet kan behålla sin grobarhet under flera år. De unga fröplantorna är mycket känsliga för vatten-stress. Katsuran kan även förökas med örtartade sticklingar och genom ympning, något som saknar praktisk betydelse för närvarande. Anmärkning Katsuran bör alltid planteras med jordklump eller krukklump. Om så sker är den ganska lättetablerad. Vårplantering bör föredragas. Litteratur Aldén, B. 1983. Guide över arboretet i Göteborgs botaniska trädgård, del 1 Asien. Stencil, 43 sidor. Gustavsson, B., 1990. Tio utländska lövträdarters ståndortskrav samt exempel på deras utveckling i Skåne. Examens-arbete vid inst. f. trädgårdsvetenskap, SLU Alnarp. Nitzelius, T., 1991. Personlig kommunikation.