Växtbeskrivning av Tomas Lagerström.
Publicerad i Gröna Fakta 7/2003. Växter för framtiden V.
Kan rekvireras från Movium tel. 040-41 50 00.
Fagus sylvatica E - bok
Storvuxet, elegant lövträd med iögonfallande ljusgrön lövsprickning.
Härkomst
Bok växer i Sverige med en huvudsaklig utbredning i Blekinge, Skåne och Halland. Mindre bestånd finns i angränsande län. Den E-märkta frökällan, som växer i Gottåsa, Vislanda i Småland, är ett sådant. Den introducerades av Per Nyström, Svenska Lövträd.
Beskrivning
Boken har strödda knoppar. Dessa är matt bruna, stora, långa och spetsigt utdragna. De grövsta knopparna är blomknoppar. Skotten är glest långhåriga till – på riktigt unga skott – tätt på gränsen till filthåriga. Skotten är gråa liksom grenar och stammar. Boken behåller en slät grå stam. Först i mycket hög ålder och under särskilda förhållanden uppstår sprickor i barken. Under hela vinterhalvåret är de släta silvergrå stammarna och det mjuka läderbruna lövtäcket på marken en dominerande karaktär.
Ingen förvandlimg är så stark och total som bokens under lövsprickningen. Vinterkaraktären byts på någon dag. Bokskog i bladsprickning med sin varmt ljusgröna färgton är en unik sydsvensk landskapskaraktär. Blomningen inträffar ungefär samtidigt med bladsprickningen, vilken infaller i början av maj i Mälardalen.
Under sommaren håller bladverket en distinkt mörkgrön färg. Undersidan är ljusare. De elliptiska, 5-10 cm långa bladen, är släta med vågig kant.
Bokens frö är ett vasst trekantigt ollon, ca 1-1,5 cm långt, som sitter i en kantig äggformad, 2-3 cm lång tjockväggig kapsel, som på utsidan är rikligt försedd med grova borst. Kapseln är grön och vid mognad brun och sitter vanligen kvar flera år även om den öppnas och fröet släpps ut redan första hösten.
Boken får vacker orangegul höstfärg. Unga plantor, ungdomsskott från stammen på äldre individer, liksom klippta häckar, behåller bladen kvar efter höstfärgningen även om bladens färg övergår till en vacker läderbrun ton. Både bok och avenbok har kvarsittande blad under vintern. Skillnaden är den att boken har en vackrare brun färg samtidigt som bladen är släta och fullt utbredda, i motsats till avenboken som rullar ihop sina gråbruna, tunna blad.
Ståndort/Användning
Boken är skuggfördragande i ungdomen och växer bra på de flesta ståndorter, som inte är för torra och fattiga. I naturen förekommer bok både i ängsbokskogar och hedbokskogar vilket väl beskriver artens breda amplitud. Boken är en klimaxart i södra Sverige, vilket innebär att den kan utveckla slutstadier av skog, där den utan problem producerar en ny bokgeneration, under de gamla trädens krontak. I planteringar så långt norrut som Mälardalen förökar sig bok rikligt, särskilt i skogs- och parkmiljö, där den skyddas mot vårfrost.
Bok används, utöver i ren skogsplantering, som parkträd och är dessutom en mycket uppskattad häckväxt. Som sådan fungerar den särskilt bra i tätortsmiljöer så långt norrut som zon 3. Längre norrut drabbas den svårt av vårfrost och bör ersättas av avenbok. Utanför tätortskärnan, särskilt i zon 3, måste bokhäckar skyddas mot harar under vinterhalvåret.
Sortegenskaper
I ett större försök, som bland annat resulterat i en uppsats i en nyligen framlagd doktorsavhandling, framgår att en population från Hyssna, ca 4 mil öster om Göteborg, uppvisade klart avvikande egenskaper i klimatanpassning än de sydliga bokpopulationerna i försöket, som totalt omfattade ca 4000 plantor. Eftersom Vislanda också ligger relativt långt norr om artens utbredningsområde och i ett motsvarande kärvt klimat har vi anledning att tro att även Gottåsa-populationen har motsvarande värdefulla egenskaper.
E-materialet har i plantskoleproduktion under 10 år uppvisat mycket goda egenskaper, såväl som ungplantor som i vidarekultur till träd. Det är härdigt i zon 1-4(5).
Frö av bok har ingen frövila och kan under långa, varma, fuktiga höstar börja gro. För att hålla bättre kontroll och inte få merparten av fröet uppätet av möss under vintern förvaras de i frys vid 1-2 minusgrader. På våren sås sedan fröet.
Bok säljs som 2-åriga skogsplantor, 3-åriga häckplantor eller som träd av varierande ålder. Idag är krukodlade häckplantor och ungträd vanliga på den svenska marknaden.
Litteratur
Bailuckas, V. 2002. Life History Traits and Broadleaved Tree Genetics. Acta Universitatis Agriculturae Sveciae, Silvestria 258. Doktorsavhandling.
Bean, W. J. 1973. Trees & Shrubs Hardy in the British Isles. Vol II, 8th edition. John Murray. Krüssman, G. 1977. Handbuch der Laubgehölze. Band II, 2 Auflage. Paul Parey. Mossberg, B. 1992. Den Nordiska Floran. W & W.