Lonicera xylosteum E - skogstry

Växtbeskrivning av Tomas Lagerström, SLU/Ultuna
Publicerad i Gröna Fakta 4/1998, Växter för framtiden III. Movium/SLU.
Kan rekvireras från Movium tel. 040-41 50 00.

Medelstor robust buske för naturplanteringar

Härkomst
Try förekommer vildväxande i Sverige från Höga Kusten i norr och söderut. Växter företrädesvis på kalk- och mullrika jordar, i rasmarker, lundar eller bryn. Förekommer i stora delar av Europa och österut till Mindre Asien och västra Sibirien.

Beskrivning
Skogstry bildar medelstora skira buskar med ljusgrönt bladverk. I öppna lägen utvecklas styva täta och mer spärrgrenigt vuxna buskar, vilka också är mer blom- och bärrika. Grenverket är grått med tunn trådig bast.

Knopparna sitter parvis motsatta och är håriga och gråvioletta. Toppknoppen sitter ensam och är utdraget spetsig.

Bladen är äggformade till ovala ungefär dubbelt så långa som breda, tvärt avsmalnande med en kort spets. De är ljusgrågröna, tätt finhåriga utan höstfärg och fälls gröna.

Gulvita till vita blommor, rosa i knopp. De sitter vanligen parvis på 1-2 cm långa skaft från bladvecken. Frukter, ca 6-10 mm i diameter, färgar ut på eftersommaren.

De måttligt giftiga bären är glänsande röda, halvtransparenta och av varierande hållbarhet. En del håller färgen länge medan andra snabbt mörknar och sedan torkar in. Bären ratas av fåglar.

Liksom hos många släktingar inom kaprifolsläktet angrips bladverket inte sällan av minerarlarver, vilka genom sitt ätande i bladvävnaden ritar silvriga oregelbundna mönster (minor, luftfyllda gångar) på bladen. Vid starkare angrepp förfulas buskarna påtagligt samtidigt som det leder till en tidigarelagd lövfällning.

Ståndort/Användning
Skogstry växer bra på de flesta inte alltför torra jordar och föredrar kalk- och mullrika jordar med normal fuktighet. Även om skogstry är en av de mest skuggtoleranta lövfällande buskarterna trivs den bra i full sol.

Skogstry rekommenderas i första hand till planteringar i landskapet samt till naturlika planteringar, bakgrundsplanteringar och underplanteringar i parker.

I första hand rekommenderas skogstry att planteras som häck- och landskapsplanta, endera som ettårig täckrotsplanta eller tvåårig barrotad.

Sortegenskaper
I en nyligen avslutad studie på inst. f. skogsgenetik SLU, Ultuna har den första statistiska bearbetningarna precis färdig-ställts. I studien ingår 1500 plantor, från 6 populationer från Höga Kusten i norr till Ljungbyhed i söder. Växtrytmen är en viktig egenskap av stort värde för klimatanpassning. Vi har koncentrerat våra studier på tidpunkten för knoppsprickning resp. för lövfällning.

Vi har fått tydliga bevis på att de nordliga populationerna avviker i sin växtrytm från de mellansvenska och den sydsvenska.

E-materialet i plantskolorna idag här-stammar från en naturpopulation i Åmålstrakten. E-materialet finns sedan 10 år på Öjebyns försöksstation utanför Piteå och har där enligt försöksledare Elisabeth Öberg (muntl) utvecklats mycket bra och har ett tilltalande utseende. Med ledning av de hittills vunna erfarenheterna från studien av skogstry rekommenderar vi att komplettera plantskolesortimentet med en av de nordliga populationerna från vår studie. Studien ingår i ett större projekt som har finansierats med anslag från Naturvårdsverket och Världsnaturfonden. Projektet befinner sig i slutskedet (feb. 1998).

Skogstry förökas lättast med frö som stratifieras direkt efter skörd tills det att det sås ut tidigt på våren. Eftersom skogstry korsas lätt med andra tryarter/-sorter måste fröet insamlas från väl isolerade fröbestånd.

Litteratur
Aldén, B. m.fl. 1998. Kulturväxtlexikon. LT. (under utgivning).
Bean, W.J. 1980. Trees & Shrubs hardy in the British Isles, vol 2 eight edition.
Bärtels, A. 1982. Gehölzvermehrung. Ulmer Fachbuch.
Lagerström, T. 1998. En studie av klimatanpassning av svenska populationer av skogstry (under rapportering).
Rohde, K. 1981. Våra giftiga växter – är de farliga, LT.



Startsida Aktuellt ! Söksida Kontakta oss Kort om E-plantor Frågor och Svar E-plantsystemet Nya E-plantor Sortimentlista E-märkta fruktträd E-märkta bärväxter Länkar Broschyrer om E-plantor Några kategorier av E-plantor Allergi-information GRÖNA SEKTORN	Lonicera xylosteum E Lonicera xylosteum E - skogstry Växtbeskrivning av Tomas Lagerström, SLU/Ultuna Publicerad i Gröna Fakta 4/1998, Växter för framtiden III. Movium/SLU. Kan rekvireras från Movium tel. 040-41 50 00. Medelstor robust buske för naturplanteringar Härkomst Try förekommer vildväxande i Sverige från Höga Kusten i norr och söderut. Växter företrädesvis på kalk- och mullrika jordar, i rasmarker, lundar eller bryn. Förekommer i stora delar av Europa och österut till Mindre Asien och västra Sibirien. Beskrivning Skogstry bildar medelstora skira buskar med ljusgrönt bladverk. I öppna lägen utvecklas styva täta och mer spärrgrenigt vuxna buskar, vilka också är mer blom- och bärrika. Grenverket är grått med tunn trådig bast. Knopparna sitter parvis motsatta och är håriga och gråvioletta. Toppknoppen sitter ensam och är utdraget spetsig. Bladen är äggformade till ovala ungefär dubbelt så långa som breda, tvärt avsmalnande med en kort spets. De är ljusgrågröna, tätt finhåriga utan höstfärg och fälls gröna. Gulvita till vita blommor, rosa i knopp. De sitter vanligen parvis på 1-2 cm långa skaft från bladvecken. Frukter, ca 6-10 mm i diameter, färgar ut på eftersommaren. De måttligt giftiga bären är glänsande röda, halvtransparenta och av varierande hållbarhet. En del håller färgen länge medan andra snabbt mörknar och sedan torkar in. Bären ratas av fåglar. Liksom hos många släktingar inom kaprifolsläktet angrips bladverket inte sällan av minerarlarver, vilka genom sitt ätande i bladvävnaden ritar silvriga oregelbundna mönster (minor, luftfyllda gångar) på bladen. Vid starkare angrepp förfulas buskarna påtagligt samtidigt som det leder till en tidigarelagd lövfällning. Ståndort/Användning Skogstry växer bra på de flesta inte alltför torra jordar och föredrar kalk- och mullrika jordar med normal fuktighet. Även om skogstry är en av de mest skuggtoleranta lövfällande buskarterna trivs den bra i full sol. Skogstry rekommenderas i första hand till planteringar i landskapet samt till naturlika planteringar, bakgrundsplanteringar och underplanteringar i parker. I första hand rekommenderas skogstry att planteras som häck- och landskapsplanta, endera som ettårig täckrotsplanta eller tvåårig barrotad. Sortegenskaper I en nyligen avslutad studie på inst. f. skogsgenetik SLU, Ultuna har den första statistiska bearbetningarna precis färdig-ställts. I studien ingår 1500 plantor, från 6 populationer från Höga Kusten i norr till Ljungbyhed i söder. Växtrytmen är en viktig egenskap av stort värde för klimatanpassning. Vi har koncentrerat våra studier på tidpunkten för knoppsprickning resp. för lövfällning. Vi har fått tydliga bevis på att de nordliga populationerna avviker i sin växtrytm från de mellansvenska och den sydsvenska. E-materialet i plantskolorna idag här-stammar från en naturpopulation i Åmålstrakten. E-materialet finns sedan 10 år på Öjebyns försöksstation utanför Piteå och har där enligt försöksledare Elisabeth Öberg (muntl) utvecklats mycket bra och har ett tilltalande utseende. Med ledning av de hittills vunna erfarenheterna från studien av skogstry rekommenderar vi att komplettera plantskolesortimentet med en av de nordliga populationerna från vår studie. Studien ingår i ett större projekt som har finansierats med anslag från Naturvårdsverket och Världsnaturfonden. Projektet befinner sig i slutskedet (feb. 1998). Skogstry förökas lättast med frö som stratifieras direkt efter skörd tills det att det sås ut tidigt på våren. Eftersom skogstry korsas lätt med andra tryarter/-sorter måste fröet insamlas från väl isolerade fröbestånd. Litteratur Aldén, B. m.fl. 1998. Kulturväxtlexikon. LT. (under utgivning). Bean, W.J. 1980. Trees & Shrubs hardy in the British Isles, vol 2 eight edition. Bärtels, A. 1982. Gehölzvermehrung. Ulmer Fachbuch. Lagerström, T. 1998. En studie av klimatanpassning av svenska populationer av skogstry (under rapportering). Rohde, K. 1981. Våra giftiga växter – är de farliga, LT.