Prunus avium E – fågelbär


Växtbeskrivning av Tomas Lagerström, SLU/Ultuna
Publicerad i Gröna Fakta B11/1992, Växter för framtiden I. Movium/SLU.
Kan rekvireras från Movium tel. 040-41 50 00.

Högvuxet, med svarta, gula eller röda bär och med bred användning

Härkomst
Fågelbär förekommer i Europa, Mindre Asien, Kaukasus till västra Sibirien i lövblandskogar, bryn och solitärt i jordbrukslandskapet.
Fågelbär har stor användning i landskapet, i parker och i trädgårdar. Solitär- eller grupplantering är mycket effektfullt, liksom enstaka fågelbär instoppade i bryn eller i lövblandskogar. Arten har på senare tid rönt stort intresse, som timmerträd. Det hårda, teakliknande virket är mycket bra till möbler och annat finsnickeri. Fågelbär används dessutom, som grundstam för prydnadskörsbär, såväl som för bigarråer och surkörsbär. Arten är utsatt för såväl viltbete, som fejning.

Beskrivning
Fågelbär är en starkväxande art, som kan utveckla, såväl stora bredkroniga, kraftfulla träd, som högkroniga, grovstammiga timmerträd. Grenstrukturen bygger på kransställda, horisontella grenvåningar med rel. stora avstånd och genomgående, dominerande rak huvudstam.
Barken är glänsande silvrig, orangebrun – mörkbrun med korkporer i radiärt ordnade breda band. Skotten är ljusbruna, mer strödda knoppar, bruna, tillspetsat äggformade. Blomknoppar är mer runda och sitter samlade, antingen tillsammans vid basen på årsskottet, eller i större samlingar på sporrformade kortskott på äldre grenar. Fågelbär skjuter rotskott.
Bladen är spetsigt ovala, grovt oregel-bundet sågade, 6-15 cm långa och 4-6 cm breda. Blommorna är vita, brett skålformade, ca 2,5 cm i Ø och sitter i buketter. Blomningen, i början till mitten av maj, endera på bar kvist, i samband med bladsprickningen eller inne i lövverket när detta är fullt utsprucket.
Inte bara blomningen varierar mycket, utan även frukten, såväl till färg, smak, storlek och mängd fruktkött. Frukten är rund, vanligen 1-2 cm i Ø. Färgen varierar från svartröd till blekt gul och smaken är i första hand söt. Med mycket lite syra. Höstfärgen är vanligen blekt orangeröd.

Ståndort/Användning
Arten kräver varm, väldränerad, inte för grund jord. Föredrar kalkrika jordar och trivs i sol- och halvskugga. På tunga eller för grunda, våta och för kalla jordar får trädet gummiflöde, en fysiologisk skada, som ofta följs av svampinfektioner, varvid trädet kraftigt försvagas. Härdiga fågelbär är mer motståndskraftiga mot gummiflöde. Lämpliga planttyper är häck, ungträd, friväxande träd och alléträd.
Etableringsbeskärning.

Sortegenskaper
Fågelbär förökas med frö som stratifieras 2-4 månader och sedan sås ut så tidigt som möjligt på våren.
E-materialet härstammar i huvudsak från några frökällor i Skaraborgs län och torde för närvarande utgöra det härdigaste materialet som finns att tillgå på marknaden. Härdig i zon 4-5. I såväl Öjebyn som Röbäcksdalen har plantor från de frökällor som provodlats, hittills klarat sig överraskande bra, dock med skador, även om variationen är stor.
Under de senaste åren har ett ympfröplantage anlagts med utvalda moderträd från med utvalda moderträd från Skaraborg, Dalarna och Uppland för att ytterligare bättra på härdigheten och öka jämnheten i avkomman.


Litteratur
Bean, W. J., Trees & Shrubs in the British isles. Vol 1-4, eight edition 1976-1980 + Supplement 1988.
Bärtels, A., Gehölzvermehrung 1982.
Krussman, G., Handbuch der Laubgehölze Band 1-3. 2. Auflege.
Mitchell, A., Nordin, I., Bengtsson, R. Träd svensk. bearb. 1977.