Växtbeskrivning av Tomas Lagerström, SLU/Ultuna
Publicerad i Gröna Fakta B12/1993, Växter för framtiden II. Movium/SLU.
Kan rekvireras från Movium tel. 040-41 50 00.

Friskt och odlingssäkert buskträd eller mindre träd

Härkomst
Virginiahäggen förekommer i Nord-amerika i ett vitt utbredningsområde från väst- till östkust och växer främst som undervegetation i lövskogar samt i brynlägen.

Beskrivning
Virginiahäggen bildar oftast 5-8 m höga buskträd. För utveckling till enstammigt träd krävs som regel uppstamning. Kronan är bredare och mer öppen än häggens. Skotten är slankare och längre än häggens och har en ljus gråbrun ton med ljusa korkporer. Knoppar strödda, spetsiga med brunfläckiga knoppfjäll.
Bladen är brett ovala till omvänt äggrunda, plötsligt kort tillspetsade, 4-12 cm långa, 6-8 cm breda, fint sågade. Friskt gröna blad, ovansidan slätare än häggens. Nervatur rödaktig, liksom bladskaftet som är försedd med 2-6 körtlar. Under bra invintringsförhållanden antar virginia-häggen en svagt gulorange höstfärg. Små vita blommor med karakteristisk häggdoft, 8 mm i Ø, i 8-15 cm långa klasar efter bladsprickningen. Blomprakten är inte jämförbar med häggens.
Frukten är 8-10 mm i Ø, vid mognaden vanligen vackert röd, senare mörknande. Stenen är spetsig och har slät yta i motsats till häggen som har fårad.

Ståndort/Användning
Den är mycket anspråkslös och föredrar friskare jordar. Virginiahäggens främsta merit är dess resistens mot häggspinnmal. Medan häggen kaläts och blir helt inspunnen och står spöklikt grå en månads tid vissa år, står virginiahäggen fräscht grön. Virginiahäggen används i första hand som ett litet alléträd eller till stombuske i parker eller naturlika planteringar. I landskapet används vanlig hägg.
I plantskolan förekommer virginiahäggen i följande planttyper: häck, busk, solitär-busk, ungträd och prydnadsträd.
Etableringsbeskärning. Härdighet zon 5-6 eventuellt mer.

Sortegenskaper
Virginiahäggen förökas med frö. Fröet kallstratifieras 3-4 månader och sås ut tidigt på våren.
E-materialet härstammar från 10 stycken, 30-åriga träd på en kyrkogård i Uppsala.

Litteratur
Bean, W.J., Trees & Shrubs hardy in the British isles Vol 3 eight edition 1976-80.
Krussman G. Handbuch der Laubaehölze Band 3 Auflege 1976.



Startsida Aktuellt ! Söksida Kontakta oss Kort om E-plantor Frågor och Svar E-plantsystemet Nya E-plantor Sortimentlista E-märkta fruktträd E-märkta bärväxter Länkar Broschyrer om E-plantor Några kategorier av E-plantor Allergi-information GRÖNA SEKTORN	Prunus virginiana E – virginiahägg Växtbeskrivning av Tomas Lagerström, SLU/Ultuna Publicerad i Gröna Fakta B12/1993, Växter för framtiden II. Movium/SLU. Kan rekvireras från Movium tel. 040-41 50 00. Friskt och odlingssäkert buskträd eller mindre träd Härkomst Virginiahäggen förekommer i Nord-amerika i ett vitt utbredningsområde från väst- till östkust och växer främst som undervegetation i lövskogar samt i brynlägen. Beskrivning Virginiahäggen bildar oftast 5-8 m höga buskträd. För utveckling till enstammigt träd krävs som regel uppstamning. Kronan är bredare och mer öppen än häggens. Skotten är slankare och längre än häggens och har en ljus gråbrun ton med ljusa korkporer. Knoppar strödda, spetsiga med brunfläckiga knoppfjäll. Bladen är brett ovala till omvänt äggrunda, plötsligt kort tillspetsade, 4-12 cm långa, 6-8 cm breda, fint sågade. Friskt gröna blad, ovansidan slätare än häggens. Nervatur rödaktig, liksom bladskaftet som är försedd med 2-6 körtlar. Under bra invintringsförhållanden antar virginia-häggen en svagt gulorange höstfärg. Små vita blommor med karakteristisk häggdoft, 8 mm i Ø, i 8-15 cm långa klasar efter bladsprickningen. Blomprakten är inte jämförbar med häggens. Frukten är 8-10 mm i Ø, vid mognaden vanligen vackert röd, senare mörknande. Stenen är spetsig och har slät yta i motsats till häggen som har fårad. Ståndort/Användning Den är mycket anspråkslös och föredrar friskare jordar. Virginiahäggens främsta merit är dess resistens mot häggspinnmal. Medan häggen kaläts och blir helt inspunnen och står spöklikt grå en månads tid vissa år, står virginiahäggen fräscht grön. Virginiahäggen används i första hand som ett litet alléträd eller till stombuske i parker eller naturlika planteringar. I landskapet används vanlig hägg. I plantskolan förekommer virginiahäggen i följande planttyper: häck, busk, solitär-busk, ungträd och prydnadsträd. Etableringsbeskärning. Härdighet zon 5-6 eventuellt mer. Sortegenskaper Virginiahäggen förökas med frö. Fröet kallstratifieras 3-4 månader och sås ut tidigt på våren. E-materialet härstammar från 10 stycken, 30-åriga träd på en kyrkogård i Uppsala. Litteratur Bean, W.J., Trees & Shrubs hardy in the British isles Vol 3 eight edition 1976-80. Krussman G. Handbuch der Laubaehölze Band 3 Auflege 1976.