Utveckling av träd och buskar för E-plantsystemet

Läs mer: Exempel på utvecklingsarbete

Bättre växter för svenskt klimat
Tilltagande svårigheter att få tag på bra växter, främst för parker och andra planteringar, ledde till att olika insatser påbörjades i början av 90-talet. Syftet var att få fram bättre växter för svenska klimatförhållanden.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)har det bedrivits flera projekt som har arbetat med att förbättra plantskolesortimentet; Svenska Frökällor (Ultuna), Projekt 80 (Alnarp) samt arbete utfört vid Balsgård och Öjebyn/Röbäcksdalen.

Inriktningen var främst att förbättra växtmaterialet av viktiga växtslag som inte uppfyllde de behov och krav som användarna har rätt att ställa. För att lyfta fram det förbättrade växtmaterialet infördes E-plantsystemet 1990.

Målsättningen är att kunna leverera ett ändamålsenligt material med hög kvalitet för uthållig användning i landets olika delar. Korrekt namnsättning är dessutom viktigt för att samarbetet ska fungera mellan projektör, entreprenör och plantskolist.

öamefält Häggmispel (Amelanchier) är ett släkte som genom Svenska Frökällor tillfört E-plantsystemet flera väldefinierade arter. Här ungplantor av A. lamarckii E (vänster) och A. spicata E (höger).

E-status är inget självändamål
Antalet E-växter är begränsat, det består idag av ett 90-tal växter. Många av dem ingår i vad som skulle kunna kallas ett bassortiment, dvs växter som används i stora mängder och fyller viktiga funktioner i anläggningar. Det är särskilt viktigt att basväxterna fungerar eftersom de utgör stommen i en anläggning.

Klimatanpassning - en viktig egenskap
Många växter med stora utbredningsområden kan behöva regionalt klimatanpassade typer. Detta gäller särskilt fröförökade arter. Så länge dessa växtslag presenteras i kataloger och sortimentslistor utan angivelse av proveniens, frökälla eller annan beteckning för härkomst, är varje inköp ett lotteri.

De utvalda frökällorna till E-plantor är de bäst klimatanpassade för användning i Sverige. Eftersom odlingsförhållandena i Sverige varierar mycket från norr till söder kan ännu bättre precision fås om sortimentet utökas med regionalt anpassade E-material. Sådant arbete pågår för flera arter, bl a björk.

cletage1

Art- och sortäkthet - självklart men förbisett
Kontinuerlig produktion av E-plantfrö i kontrollerade frökällor och plantager garanterar artäkthet. Vegetativ förökning och noggrann hantering i plantskolan är en nödvändighet för att undvika sortblandning och garantera sortäkthet.

Småblommiga Clematis kräver vegetativ förökning för att bevara sortäktheten. Här den färgstarka
E-sorten ’Tage Lundell’.

Stegvisa förbättringar – en ekonomisk strategi
Växtutveckling och förädling av vedartade buskar och träd är en tids- och kostnadskrävande verksamhet. Hittills utförda projekt i Sverige har varit lågbudgetprojekt i internationellt perspektiv. Sverige är ingen stor exportör av plantskolealster i jämförelse med t ex Danmark, Holland och Tyskland.
Växtutveckling med sikte direkt på det optimala växtmaterialet är en resurskrävande väg att gå. Däremot löser ett stegvis förbättrat växtmaterial löser först det största problemet som t ex att hitta en klimatanpassad frökälla av en art. Det finns därefter möjligheter att förbättra växtmaterialet ytterligare, t ex skapa en frökälla av mer utpräglad trädtyp av arten. Prioritering med hänsyn till behov och ekonomi avgör vidare satsningar.

Utvecklingsarbete pågår kontinuerligt
Inom E-plantsystemet pågår utvecklingsarbete kontinuerligt på olika fronter. Arbetet med att förbättra och utöka det fröförökade växtmaterialet fortsätter. Utvecklingsarbete pågår även med att hitta nya sorter av blomsterbuskar som kan berika plantskolesortimentet.

Demonstrationsplanteringar visar odlingsvärdet
Det är viktigt att öka odlingserfarenheten av E-plantorna. Systematisk utplantering på försöksanläggningar inom SLU samt i anläggningar knutna till naturbruksskolor och parkförvaltningar ger bra underlag för nya bedömningar av växternas odlingsvärde. Utbyggnad av detta försöksvärdsystem pågår.

Utvärderingar av odlingsegenskaper görs fortlöpande, men endast utslagsgivande klimatförhållanden ger pålitliga svar. En extremt hård vinter kan ge svar på många frågor angående växters härdighet. Då kan det bli aktuellt att utöka härdighetsangivelsen ytterligare. Om det efter ett antal år visar sig att en E-märkt växt inte håller måttet, kan dess E-status dras tillbaka.

Malsar1 Framtagning av en väldefinierad
bukettapel, Malus toringo var. sargentii fk Eskilstuna E,
har inneburit ett genombrott för användningen.



Startsida Aktuellt ! Söksida Kontakta oss Kort om E-plantor Frågor och Svar E-plantsystemet Presentation Fröproduktion Utvecklingsarbete Exempel på utvecklingsarbete Nya E-plantor Sortimentlista E-märkta fruktträd E-märkta bärväxter Länkar Broschyrer om E-plantor Några kategorier av E-plantor Allergi-information GRÖNA SEKTORN	Utvecklingsarbete Utveckling av träd och buskar för E-plantsystemet Läs mer: Exempel på utvecklingsarbete Bättre växter för svenskt klimat Tilltagande svårigheter att få tag på bra växter, främst för parker och andra planteringar, ledde till att olika insatser påbörjades i början av 90-talet. Syftet var att få fram bättre växter för svenska klimatförhållanden. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)har det bedrivits flera projekt som har arbetat med att förbättra plantskolesortimentet; Svenska Frökällor (Ultuna), Projekt 80 (Alnarp) samt arbete utfört vid Balsgård och Öjebyn/Röbäcksdalen. Inriktningen var främst att förbättra växtmaterialet av viktiga växtslag som inte uppfyllde de behov och krav som användarna har rätt att ställa. För att lyfta fram det förbättrade växtmaterialet infördes E-plantsystemet 1990. Målsättningen är att kunna leverera ett ändamålsenligt material med hög kvalitet för uthållig användning i landets olika delar. Korrekt namnsättning är dessutom viktigt för att samarbetet ska fungera mellan projektör, entreprenör och plantskolist. Häggmispel (Amelanchier) är ett släkte som genom Svenska Frökällor tillfört E-plantsystemet flera väldefinierade arter. Här ungplantor av A. lamarckii E (vänster) och A. spicata E (höger). E-status är inget självändamål Antalet E-växter är begränsat, det består idag av ett 90-tal växter. Många av dem ingår i vad som skulle kunna kallas ett bassortiment, dvs växter som används i stora mängder och fyller viktiga funktioner i anläggningar. Det är särskilt viktigt att basväxterna fungerar eftersom de utgör stommen i en anläggning. Klimatanpassning - en viktig egenskap Många växter med stora utbredningsområden kan behöva regionalt klimatanpassade typer. Detta gäller särskilt fröförökade arter. Så länge dessa växtslag presenteras i kataloger och sortimentslistor utan angivelse av proveniens, frökälla eller annan beteckning för härkomst, är varje inköp ett lotteri. De utvalda frökällorna till E-plantor är de bäst klimatanpassade för användning i Sverige. Eftersom odlingsförhållandena i Sverige varierar mycket från norr till söder kan ännu bättre precision fås om sortimentet utökas med regionalt anpassade E-material. Sådant arbete pågår för flera arter, bl a björk. Art- och sortäkthet - självklart men förbisett Kontinuerlig produktion av E-plantfrö i kontrollerade frökällor och plantager garanterar artäkthet. Vegetativ förökning och noggrann hantering i plantskolan är en nödvändighet för att undvika sortblandning och garantera sortäkthet. Småblommiga Clematis kräver vegetativ förökning för att bevara sortäktheten. Här den färgstarka E-sorten ’Tage Lundell’. Stegvisa förbättringar – en ekonomisk strategi Växtutveckling och förädling av vedartade buskar och träd är en tids- och kostnadskrävande verksamhet. Hittills utförda projekt i Sverige har varit lågbudgetprojekt i internationellt perspektiv. Sverige är ingen stor exportör av plantskolealster i jämförelse med t ex Danmark, Holland och Tyskland. Växtutveckling med sikte direkt på det optimala växtmaterialet är en resurskrävande väg att gå. Däremot löser ett stegvis förbättrat växtmaterial löser först det största problemet som t ex att hitta en klimatanpassad frökälla av en art. Det finns därefter möjligheter att förbättra växtmaterialet ytterligare, t ex skapa en frökälla av mer utpräglad trädtyp av arten. Prioritering med hänsyn till behov och ekonomi avgör vidare satsningar. Utvecklingsarbete pågår kontinuerligt Inom E-plantsystemet pågår utvecklingsarbete kontinuerligt på olika fronter. Arbetet med att förbättra och utöka det fröförökade växtmaterialet fortsätter. Utvecklingsarbete pågår även med att hitta nya sorter av blomsterbuskar som kan berika plantskolesortimentet. Demonstrationsplanteringar visar odlingsvärdet Det är viktigt att öka odlingserfarenheten av E-plantorna. Systematisk utplantering på försöksanläggningar inom SLU samt i anläggningar knutna till naturbruksskolor och parkförvaltningar ger bra underlag för nya bedömningar av växternas odlingsvärde. Utbyggnad av detta försöksvärdsystem pågår. Utvärderingar av odlingsegenskaper görs fortlöpande, men endast utslagsgivande klimatförhållanden ger pålitliga svar. En extremt hård vinter kan ge svar på många frågor angående växters härdighet. Då kan det bli aktuellt att utöka härdighetsangivelsen ytterligare. Om det efter ett antal år visar sig att en E-märkt växt inte håller måttet, kan dess E-status dras tillbaka. Framtagning av en väldefinierad bukettapel, Malus toringo var. sargentii fk Eskilstuna E, har inneburit ett genombrott för användningen.